Många vill påverka Sveriges största parti. Det är bra. Däremot finns det en rad problem när påverkan sker via PR-bolag med hemliga uppdragsgivare. Vem är avsändaren? Var går gränsen mellan politiska förtroendeuppdrag och att ta betalt för att påverka? Hur påverkas kontraktet mellan väljare och parti om det finns oklarheter kring motiven för hur förtroendevalda agerar?
Sådana inslag har funnits när det gäller kärnkraftsdebatten inom socialdemokratin. JKL och Prime PR är två exempel på byråer som arbetat aktivt bakom kulisserna.
Aftonbladet avslöjadeår 2010 hur Svenskt Näringsliv anlitat Prime för att dra socialdemokratin högerut. Primeskandalen vållade intensiv debatt, men ledde inte till några ordentliga etiska regler inom partiet. Personer knutna till PR-bolag förstärkte de interna motsättningarna kring Håkan Juholts partiledarskap.
PR-byråerna är aktiva även i frågor som är aktuella på denna kongress. Prime spelar en framträdande men dold roll i kampanjen för TTIP-avtalet, i nära kontakt med den amerikanska handelskammaren och Stockholms handelskammare. I mars ordnade Prime exempelvis ett möte med den ansvariga EU-kommissionären Cecilia Malmström i frågan. Tyvärr är inte alla debattörer tydliga om sina kontakter med Prime och andra PR-företag med hemliga kunder.
Den socialdemokratiska partiledningen har fortfarande inte lagt fram förslag om etiska regler vad gäller kontakterna med PR-bolag. Trots att det är en central fråga för en folkrörelse, och trots de katastrofala resultaten för syskonpartier i andra länder som råkat ut för etiska skandaler.
De ombud som vill värna partiet som folkrörelse kan ta upp frågan till exempel i samband med motion A52 om konkurrensklausul, och hoppas att partistyrelsen är klok nog att lyssna. Det vore också bra om LO-ledningen svarade på frågor om vilken roll som PR-företagen spelat i försöken att påverka amerikanska fackförbund och politiker om TTIP.